Din köpkorg
Din köpkorg är tom

Ord ur dikten

732
Aftonport till evigheten,
tysta skymningsstund.
Djupt fördold är hemligheten
om vårt väsens grund.
Stilla står jag vid porten,
ännu intet vet.
En gång öppnas stjärnesalen,
allt blir evighet.

Pär Lagerkvist

733
Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar fjärran stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet människan som lån.

Pär Lagerkvist

734
Att dö är seger,
inte nederlag.
Det lyser över bergen.
Natt har blivit dag.

Bo Setterlind

735
Avskedet är stort,
skilsmässan är förestående,
men återseendet är visst.

Edith Södergran

736
Begråt mej ej, nu är jag lycklig
vorden min plåga slutad
och min ande fri. Jag lämnat er
jag älskar mest på jorden
för att hos Gud än mera lycklig bli.

737
Bred dina vida vingar o Jesus,
över mig och låt mig stilla vila
i ve och väl hos mig.

Lina Sandell

738
Bryt upp, bryt upp,
den nya dagen gryr
oändligt är
vårt stora äventyr.

Karin Boye

739
De höra samman med det liv,
de lämnat, och med den jord
som ger och tar igen.

Hj.Procope

740
Den vi älskar bär oss genom mörkret,
genom sorgen, genom livets natt och tomhet,
genom tvivlet.
Därför fruktar vi ej längre döden,
inte dödens skugga,
inte ljuset bortom döden.

Bo Setterlind

741
Det brister en sträng här nere,
där uppe den stämmes klar
och genom tidlösa åldrar
klingar den underbar.

742
Det fanns dagar som vindens fläkt starka,
varma solljusa dagar.
Och det fanns andra i smärta skrivna,
av sorg och lidande sönderrivna,
men alla av Herren givna.

743
Det finns ej natt,
som ej morgon når.
Det finns ej död,
som ej till liv uppstår.

Z.Topelius

744
Det finns ingen sten
så tung som sorgen vi känner.
Det finns ingen ros
så vacker som minnena av dig.

Maud Larsson

745
Det liv är icke längst som
längst har varat.
Den levat längst som
fyllde livet bäst.
Den är ej rikast vilken
mest har sparat.
Nej, den är rikast som givit mest.

Naima Jakobsson



746
Det är något bortom bergen
bortom blommorna och sången,
det är något bakom stjärnor,
bakom heta hjärtat mitt.
Hören – något går och viskar,
går och lockar mig som beder;
Kom till oss, ty denna jorden
den är icke riket ditt!

Dan Andersson

747
Det är vackrast när det skymmer.
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden, över markens hus.

Pär Lagerkvist

748
Dignar jag maktlös, bruten, ner,
orkar ej livets börda mer:
Fader, din kärlek dock bär mig.

N.Beskow

749
Din dag vi, Herre, bida
dess ljusa morgonglöd,
då ingen mer skall lida
i synder, last och nöd.

750
Djupt i min kärlek skall du alltid leva,
alltid finnas till.
Ty i kärleken dör vi aldrig.

751
Du får lyfta, du får bära,
jag kan bara allting lämna.
Tag mig, led mig, var mig nära!
Ske mig vad du sen må ämna!

Karin Boye

752
Du sträcker ut din skymningshand
och plågad själ får vila,
du släcker hjärtats tunga brand
och keder genom aftonland
den trötte till hans vila.

Pär Lagerkvist

753
Där alla vägar sluta
vid gravens branta rand,
få vilans ro vi njuta
i skuggors mörka land.

N.F.S.Grundtvig

754
Där ler bortom haven mot
seglarn en strand:
på insidan graven är även ett land,
förgyllt av den eviga morgonens brand.

755
Döden är icke det sista:
döden är blott livets port;
skalet skall kring fröet brista,
livet växa rikt och stort.

Natanael Beskow

756
Ej döden skall mig nu förskräcka,
min själ, o Jesus, tillhör Dig.
I graven vill Du själv mig väcka,
i domen själv försvara mig.

C.C.Sturm

757
Ej graven oss betvingar
och skymmer andens syn.
Vår själ på starka vingar
skall ila säll mot skyn.

J.Tegengren

758
Ej i mörka mullen
slutar här vår färd.
Döden för oss hem till
himlens ljusa värld.

759
Ej vännen glömmes med de sista stegen,
han står bland oss densamme som han var.
Och i den krets som fordom var hans egen,
hans handslags värme dröjer länge kvar.

Hj. Procope

760
En dalande dag, en flyktig stund
är människans levnad i tiden.

J.Johanson

761
En gång blir allting stilla
En gång får allting ro.
Ej något skall förvilla
min själ på kvällens bro.
Ej skall jag se tillbaka,
ej heller framåt än,
allt minne är och vaka,
och liv och död min vän.

Pär Lagerkvist

762
En våg har hunnit sin trygga strand
och kastas ej mer kring haven.
En främling har funnit sitt rätta land,
en vandrare lagt ned staven.

J.Tegengren

763
Evige Gud. Hos dig är bäst
för sorgsna själar att vara.

J.Tegengren

764
Fadern barnets bästa
alltid vill och vet.
Du med tid blott räknar,
Gud i evighet.

Anders Forstenson

765
Från de tigande skuggornas
länder räck mig dina goda,
välsignade händer,
låt mig ännu i stilla minnesstunder
ödmjukt böja knä inför godhetens under.

766
Giv oss en härd att njuta vid
av vårt beskärda bröd.
Giv oss ett bröst att luta vid,
när glädjen vänds i nöd!
Giv oss en tro att sluta vid
tryggt i den mörka död.

E.A.Karlfeldt

767
Gud märker när stegen blir tunga
och trötta de älskades drag.
Han varsnar när krafterna svika
och hjärtat slår mattare slag.
Då öppnas han kärleksfullt famnen
och låter dem somna i frid.

768
Göm oss i jord, som det är föreskrivet.
Om någon tid ska fröet vara blomst.
Blott en gång stiger du ur moderlivet.
Oss väntar vår och evig återkomst.

Hjalmar Gullberg

769
Herre, du som gav oss livet,
ljusets gåva du oss gav.
Oss ett evigt hem är givet
icke blott en jordisk grav.

J.Rundt

770
Herren är det ljus
som möter oss i mörkret
för att vi skall se
vår möjlighet.

Bo Setterlind

771
Himlens hav
har ingen strand,
bara ljus.

Bo Setterlind

772
Hon (han) är ej död,
hon (han) sover blott,
hon (han) har den frid i himlen
fått som ej på jorden fanns.

773
Hur fort blir lönnarna gula,
som lyser vår vandring i parken.
Att dö är att resa en smula
från grenen till fasta marken.

Stig Dagerman

774
Här vill jag vila
från storm och strid,
vila tills dagen bräcker,
slumra i ro till Herrens tid,
vila tills han mig väcker.

775
Här är mörkret,
där är Ljuset.
Här är sorgen,
där är Glädjen.
Här är döden,
där är Livet.

Bo Setterlind

776
Härlig är jorden
härlig är Guds himmel
skön är själarnas pilgrimsgång.
Genom de fagra riken på jorden
gå vi till paradis med sång.

777
I moln går solen; en flyktig gäst
är glädjen; vi snart den mista,
och band, som hjärta vid hjärta fäst,
likt spindelvävstrådar brista.

J.Tegengren

778
Jag skall gå genom tysta skyar
genom hav av stjärnors ljus
och vandra i vita nätter
tills jag funnit min Faders hus.
Jag skall klappa så sakta på porten
där ingen mer går ut
och jag skall sjunga av glädje
som aldrig sjöng förut.

Dan Andersson




779
Jag skall sova, men ej evigt
snart en härlig dag skall gry
då förlossaren mig väcker
till en morgon, evigt ny.

M.A.Kidder

780
Jag träder ut till eder
med ett glatt budskap:
Guds rike börjar.

Edith Södergran

781
Jag vet, att bortom det jag dunkelt anar
finns nya ting, mer sällsamt underbara
än de jag höll förundrad
i min hand.

Pär Lagerkvist

782
Jag vet, och jag är rik
som ingen.
Jag håller i min hand de
gåtfullt vissa tingen,
och deras bröder vänta mig
i dolda land.

Pär Lagerkvist

783
Jordens oro viker
för den frid som varar.
Graven allt förliker
himlen allt förklarar.

J.O.Wallin

784
Kampen är lyktad,
slut är heta striden:
Anden är flyktad
hän till ljuset friden:
Dagen är liden.

785
Kanhända döden som vår oro stegrar
skall göra våra nederlag till segrar.
Kanhända livet här är blott ett hinder
på vägen dit, där inte jordiskt binder.

Hjalmar gullberg

786
Med fyllda segel i solneggången
Min farkost glider till fjärran lans.
Där väntar vilan, där tonar sången
Där somnar vågen vid vänlig strand.

787
Minnet lever, det kan ej
jordas, det kan ej gömmas
bland stoft och grus.
Nej det skall leva i
fågelsånger,
i blomsterdoft och i vindens sus.




788
Nu föll ur björkens slocknande topp
regndiamanten med ljudlösa dropp.
Slut dina ögon du kära och blunda,
undrens och tystnadens timmar stunda.

Jarl Hemmer

789
Nu tynger intet,
jag har lämnat allt
i andra händer,
starkare än mina.

Bengt E.Nyström

790
Någonstans inom oss är vi
alltid tillsamman,
någonstans inom oss kan vår
kärlek aldrig fly.

Erik Lindgren

791
När mina lemmar domna
i dödens köld, o Herre, giv,
att jag i frid må somna
och vinna evigt liv.

Ph.F.Hiller

792
O Herre, gott är att sova
på oro, sorg och strid,
när du oss skänkt din gåva:
Din stora, sköna frid.

J.Tegengren

793
Oroas ej. Räds ej i uppbrottstimman.
En vänlig hand lugnt ordnar
båtens segel, som för dig bort
från kvällens land till dagens.
Gå utan ängslan ner i strandens
tystnad, den mjuka stigen
genom skymningsgräset.

Pär Lagerkvist

794
Som en blomma undergivet
böjer sig för höstens bud,
som en blomma undergivet
fäller blad och sommarskrud,
lägger jag min stolthet av;
som ett barn i moderlivet
slumrar jag i Gud
bortom strand och hav.

Hjalmar Gullberg

795
Så liten plats en människa
tar på jorden, mindre än
ett träd i skogen. Så stort
tomrum hon lämnar efter sig.
En hel värld kan inte fylla det.

796
Så länge vi minns lever du.

Vivi Berglund

797
Tidevarv komma, tidevarv försvinna,
släkter följa släkters gång.
Aldrig försummas tonen
från himlen i själens
glada pilgrimssång.

B.S.Ingemann

798
Ty Du, blott Du var livet,
när det var som vackrast
och bäst och mycket blev Dig givet,
men alltid gav Du mest.

Bo Bergman

799
Uti din nåd, o Fader blid,
befaller jag i all min tid
min arma själ och vad jag har;
tag, Herre, allt i ditt förvar.

B.Förtsch

800
Var rädd om livet,
det skall glädja dig,
var rädd om ljuset,
det skall leda dig,
var rädd om mörkret,
det skall skydda dig,
var rädd om slutet,
det skall rädda dig!

Bo Setterlind

801
Vad rätt du tänkt,
vad du i kärlek vill,
vad skönt du drömt,
kan ej av tiden härjas,
det är en skörd,
som undan honom bärgas ty
den hör evighetens rike till.

Viktor Rydberg

802
Vad är vårt liv,
den korta stunden,
mot livet som vår själ tillhör,
ur tiden löses den obunden
och med sin vinge himlen rör.

Pär Lagerkvist

803
Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där,
var inte rädd för mörkret,
som ljusets hjärta bär.

Erik Blomberg

804
Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där.
Vi ser ju inga stjärnor,
där intet mörker är.

Erik Blomberg

805
Var är vägens mål?
Var är vilans ro och
var är ro för alla dagens drömmar?

E.V.Knape

806
Vi sågo hur med tålamod du led
och fastän plågad icke modet fällde.
Du kämpade för att ej brytas ned
tills skördemannen sig vid lägret ställde.
Men han var mild, så stilla blev
ditt slut som då en vindfläkt
släcker lågan ut.

807
Vilt denna bår allt klarna opp.
Fullbordat står en kristen hopp:
hans väg, hans namn,
hans kors, hans tro,
i sist hans ro i Jesu famn.

Z.Topelius

808
Vill du nå mig med din hand,
sök mig inte där du är,
sök mig lite längre bort
- i ett annat land.

Bo Setterlind

809
Å, nu förstår jag lyckans väg:
att ge med råge full,
att brinna fort och brinna ner
för Kristi kärleks skull.

Nils Bolander

Dela